|
Marint lexikon
Hittar
du inte vad du letar efter här?
Kolla i vår Wiki
[A]
Abiotiska faktorer – Ickebiologiska: kemiska,
fysiska och geologiska egenskaper hos miljön.
Abyssal zon – Den bentiska zonen mellan 2000 och
6000 m djup
Abyssopelagisk zon - ”öppna” vattnet mellan 4000
och 6000m djup
Advektion – horisontell eller vertikal
förflyttning av vatten
Aerobiska förhållanden – syrerika förhållanden
Ahermatypiska koraller – Icke rev-byggande
koraller. Många behöver inte algsymbionter och
kan hittas på stora djup. Ex Lophelia sp.
Afotisk zon – i den del av havet dit soljuset
aldrig når
Agnatha – Klass av primitiva fiskar. Inkluderar
nejonögon och pirål
Alger – en divers grupp av marina
fotosyntetiserande organismer, från encelliga
planktoniska (eller bentiska) till gigantiska
flercelliga brunalger (se kelp). Alger saknar
äkta rötter, stam och blad och ingen känd alg
producerar blommoreller frön. (se även blomning)
Alkalinitet – Mått må mängden hydroxyljoner i en
lösning.
Alloktont – Refererar till material som
transporteras till ett ekosystem utifrån. Ex.
alloktont kväve transporteras från djuphaven via
upwelling, eller från land/vattendrag ut till
havet.
Akvakultur – Odling av akvatiska organsimer.
Amfipod – små kräftdjur, ofta krumryggade och
lateralt (från sidan) tillplattade.
Anadrom – Refererar till fisk som fortplantar
sig i sötvatten men spenderar den mesta tiden
som adult ute till havs (tex. lax)
Anaeroba förhållanden – helt syrefria
Anelidae – Fylum: Ringmaskar.
Anoxic – helt syrefritt
Anthozoa – En klass ur fylat Cnidaria
(näseldjur) som bl.a. inkluderar koraller och
havsanemoner
Anticyklonisk – Något som rör sig medsols (ex.
ett vattengyro i havet)
Artopoda – ett Fylum: Leddjur
Asexuell – I reproduktion: fortplantning utan
sex. Ex alger som delar sig genom binär fission.
Autoktont – Material som bildas inom ett område
/ekosystem: Motsatts till alloktont material.
Autotrof – en organism som syntetiserar sitt
eget organiska material (ex kolhydrater) från
oorganiska föreningar (ex CO2)
Auxospor – en reproduktiv celltyp hos kiselalger
som gör att algen återgår till ursprunglig
storlek efter en serie asexuella delningar.
Auxotrofi – Organismer som vanligen
fotosyntetiserar men som behöver vissa
completterande organiska föreningar för att
överleva (ex. ett växtplankton som behöver
vitaminer)
Upp
[B]
Bakterioplankton - En planktonisk bakterie
Baktivor – en organism som äter bakterier
Bardvalar – Grupp av valar som använder dig av
barder för att separera (filtrera) ut maten från
vattnet.
Barriärrev – korallrev som löper längs kusten,
med vatten mellan revet och land.
Batyal zon – Bentiska zonen mellan 200 och 2000
m djup
Batypelagialen – Vattenkolumnen mellan 1000 och
4000 m djup
Bentisk miljö – refererar till havsbottnen
Benthos – organismer som lever vid, på eller i
den bentiska miljön
Bioackumulation – En ökad koncentration av något
material (ex miljögifter) i organismer som de
inte kan göra sig av med i samma takt som de tas
upp.
Bioerosion – Nedbrytning av marint substrat
orsakad av organismer (ex. papegojfiskens
betning på korallreven)
Bioluminiscens – Produktion av ljus från
organismer
Biomagnifikation – Ökad koncentration av
bioakumulerade substanser uppåt i näringskedjan.
Biomassa – Vikt av biologiskt material. E.x:
antalet individer i ett område multiplicerat med
individernas genomsnittliga vikt ger biomassan i
det området.
Biotiska faktorer – faktorer som orsakas av
levande organismer ex. konkurrens och predation.
Bioturbation – Förflyttning av mjukbottensediment
orsakad av organismernas rörelse och
födoaktivitet.
Blomning – Explosiv tillväxt av växtplankton som
ett resultat av gynnane omvärldsfaktorer (e.g.
näring, ljus etc.)
Blågrönalger – fotosyntetiserande alger,
ekvivalent med gruppen cyanobakterier. Nodularia
spumigena orsakar massiva giftiga algblomningar
i Östersjön på sommaren, och är är ett exempel
på blågrönalger.
Brachiopoda – ett Fylum av bentiska fastsittande
filtrerande organismer med ett musselliknande
skal av kalk.
Brackvatten – Vatten med reducerad salthalt
orsakad av en blandning mellan sötvatten och
havsvatten. Ett exempel är områden där floder
rinner ut i havet. Östersjön är ett sk
brackvattenhav.
Bryozoa – En grupp kolonibildande organismer ur
fylumet Ectoprocta som brukar kallas tångbark.
Buffert – En kemisk förening som gör pH i en
lösning mer stabil. Dvs, bufferten hindrar
kraftiga förändringar i pH. Havet sägs ha en bra
buffrande förmåga, bl.a. på grund av höga halter
av karbonater.
Upp
[C]
Calcite – En typ av calciumkarbonat-förening som
produceras av foraminiferer och de flesta
musslor.
Caudal – Refererar till en organisms bakdel. Ex.
caudalfena = stjärtfena.
Cetacea – En grupp marina däggdjur som
inlkuderar valar, delfiner och tumlare (fam.
Phocoenidae).
Chaetognatha – Planktoniska osegmenterade
pil-liknande maskar (=pilmaskar).
som går åt för att fixera koldioxid.
Cold Seep – Områden i djuphaven där reducerat
kol eller svavelväte sipprar genom botten och
där temperaturen är densamma som den omgivande
vattenmassan.
Chondrichtyes – Klass: Broskfiskar, inkluderar
hajar och rockor och gruppen Holocephali ex.
havsmus.
Chordata – Fylum som inkluderar grupperna
vertebrater, salper, larvaceer, och tunikater.
Ciguatera förgiftning – orsakas av små encelliga
dinoflagellater (Gamberodiscus) vars gift
(ciguatoxin) koncentreras upp i födoväven.
Människor drabbas vanligen genom konsumption av
fisk. Dessa dinoflagellater finns främst i
tropikerna.
Ciliater – Planktoniska och bentiska protozoer
som rör sig, och hos vissa arter äter, med hjälp
av cilier.
Cladocera – Hinnkräftor
Cnidaria – Nässeldjur t.ex. koraller, anemoner,
maneter.
Commensalism – ett symbiotiskt förhållande
mellan två organismer, där den ena drar nytta av
förhållandet och den andra inte påverkas alls.
Copepoditer – Stadier i en copepods liv mellan
sista naupliistadiet och adult.
Crinoider – en klass av tagghudingar
(Echinodermata). Ex sjöliljor.
Crustacea – Kräftdjur, En klass under fylumet
Artopoda
Cysta – vanligtvis ett vilostadie i en organisms
livscykel. Vissa arter av dinoflagellater
övervintrar i form av cystor på botten, andra
bildar temporära cystor när omvärldsfaktorerna
blir missgynsamma ex. när näringen tar slut.
Upp
[D]
DDT
–
DiklorDifenylTriklormetylmetan. Miljögift som
ansamlas i fettvävnad. Användes (används?) som
bekämpningsmedel mot framförallt insekter.
Demersal – organism som lever nära botten, ex.
epibentisk.
Denitrifikation – produktion av kvävgas från
nitrat
Densitet – Täthet. Fysik: massa/volym Ekologi:
antal enheter/yta eller volym
Detrivor – organism som äter detritus
Detritus – organisk debris, icke-levande
partikulärt organsikt material.
Diatomeér – Kiselalger
Diel – Händelser som sker med en 24 timmars
periodicitet.
Dinoflagellater – grupp av protister som orsakar
många giftiga algblomningar.
Diurnal – Händelse som sker dagtid
Distal – Refererar till en extremitets ände. Ex.
En krabbas klo är distalt belägen om armen som
klon sitter på.
Divergens – Horisontell förflyttning av vatten
iväg från ex. en kust eller ett centrum i havet,
orsakar vanligen uppwelling.
DOC – löst organiskt kol (dissolved organic
carbon)
DOM – Löst organiskt material (dissolved organic
matter)
DON – Lörst organiskt kväve (dissolved organic
nitrogen)
Domoic syra – Algtoxin som produceras av vissa
kiselalger, vanligtvis ur släktet
Pseudonitschia.
Dorsal – Refererar till en organisms ryggsida.
C.f.. hajens karaktärisktiska dorsal(rygg)fena
Upp
[E]
Echinodermata – Fylum: Tagghudingar. Ex.
sjöborrar, sjösjärnor och sjögurkor.
Echiura – Fylum: en marin mask.
Eddy – en cirkulär rörelse av vatten
Ekmanspiral – Förändring i en vattenströmms
riktning och hastighet med djupet. Spiralen
orsakas av corioliskraften. Vid ett visst djup
är strömriktningen 180° motsatt riktning mot
ytströmmen.
Ekologi – Läran om hur organimser förhåller sig
till varandra och sin omgivning.
Ekosystem – En ekologisk enhet bestående av
fysiska faktorer och ett eller fler samhällen av
organismer inom ett större område.
Elasmobrancher – ex. hajar och rockor. Utgör
tilsammans med Holocephali (ex. havsmus) klassen
Chondrichtyes.
Elutriation – Att separera interstitial fauna
från sand genom att hela tiden röra om i vattnet
och samtidigt filtrera försiktigt genom ett fint
nät. Man utnyttjar alltså skillnaden i massa
mellan organismerna och sanden.
Endemisk – Organism som har mycket begränsad
spridning, finns oftast endast inom ett
begränsat område.
Endozoit – Ett djur som lever i ett symbiotiskt
förhållande inuti ett annat djur.
Entrainment – som i ett estuarie. En vätskas
påverkan (förflyttning) av av en annan. Ex.
uppblandning av saltvatten i sötvatten som i ett
estuarie.
Epibentisk – Pelagiska arter som lever i nära
association med havsbotten.
Epifauna – Djur som lever fastsittande på någon
typ av substrat.
Epipelagialen – Vattenmassan från ytan ner till
ca 200 meters djup.
Epifyter – Växter som växer på andra växter J
Epontiska alger - Alger som växer i isen.
Estuarie – Ett kustnära, halv-isolerat område
med stort inflytande av ett eller flera
färskvattenutflöden.
Eufotisk zon – Vattenmassan i havet som får
tillräckligt mycket ljus för att fotosyntesen
ska fungera.
Eurybatisk – Tål stora tryckvariationer
Euryhalin – Organismer som kan leva vid många
olika salthalter.
Eurytermisk - Organismer som tål många olika
temperaturer.
Eutrofisk – Områden med höga
näringskoncentrationer och hög biologisk
produktion.
Upp
[F]
f-kvot
– förhållandet mellan ny och total (ny +
regenererad) produktion i ett system.
Fekunditet – produktionshastighet av avkomma.
Ex. rom/tid.
Femtoplankton – 0,2-0,02 µm stora (ex. virus).
Fjord – Speciell typ av estuarie som
karaktäriseras av en grund undervattenströskel
vid utflödet.
Fragil – Ömtålig: Ex. vissa gelatinösa plankton.
Födokedja – sekvensiell kedja av organismer där
en given organism äter organismen innan sig och
äts av den efter sig.
Födoväv – En schematisk beskrivning av
födointeraktioner inom ett samhälle/ekosystem.
Foraminifera – Protozoer med kalkaktigt
exoskelett.
Frustrule – Kiselskelettet på en kiselalg
Fotoinhibition – Sker då fotosyntesen hämmas av
hög ljusinstrålning.
Fotosyntes – En process där växter använder
solens energi, koldioxid och vatten för att
bygga energirika kolhydrater. Processen utgör
grunden till mycket av livet på jorden.
Fytoplankton – Planktoniska växter som svävar
fritt i vattenkolumnen (ex pelagiska kiselalger
och dinoflagellater)
Upp
[G]
Gametofyt – Haploidstadie hos alger som
producerar gameter.
Gorgonier – Grupp av nässeldjur (subklass
Octocorallia). Nästan alla bildar kolonier. Ex.
”sea whips” och ”sea fans”
Gyot – Ett undervattensberg med platt topp. Döpt
efter den schweitziske havsforskaren André
Gyuot.
Gyro – Ett område i havet där strömmarna bildar
stora cirklar. Ex. Sargassohavet.
Upp
[H]
Habitat – Ett område som används av en art.
Hadal – Havsbotten från 6000 meter och ner till
de djupaste områdena.
Haloklin – Språngskikt orsakat av vertikala
salthaltskillnader. Sötvatten är lättare än
saltvatten och lägger sig därför ovanpå
saltvattnet. Den snabba förändringen i salthelt
där dessa två vattenmassor möts benämns som
haloklinen.
Herbivor – växtätare
Hermaphrodit – Djur som producerar både han- och
hongameter.
Hermatypisk korall – Revbyggande koraller som
innehåller en algzymbiont (zooxanthellae).
HNLC områden – områden med höga närings- men
låga klorofyllkoncentrationer (high nutrient/low
chlorophyll)
Holoplankton – Planktoniska organismer som
spenderar hela sitt liv i vattenpelaren, Dvs. de
är permanenta planktoniska organismer.
Hydroider – Bentiska kolonibildande nässeldjur
(Cnidaria), av vilka ett fåtal bildar
frisimmande medusor.
Hydrostatiskt tryck – Tryck på en viss yta som
orsakas av vikten på den ovanliggande
vattenmassan.
Hypersalin – refererar vatten med en salthalt
över 40 PSU
Hård korall – Koraller vars skelett består av
den hårda mineralen kalciumkarbonat.
Upp
[I]
Ichtyoplankton – Planktoniska fisklarver och
fiskägg
Indikatorart – En art vars närvaro är ett mått
på ekosystemets/områdets välmående.
Infauna – Djur som lever i sedimentet på
havsbotten
Interaktion – Någonting påver något annat. Ex.
en organism interagerar med en annan i en
symbios.
Interstitial fauna – Djur som lever mellan
partiklarna i en mjukbotten
Isopod – En grupp kräftdjur (gråsuggor) som är
dorso-ventralt tillplattade.
Isoterm – Lika temperaturer
Upp
[K]
K-selektion – En livshistoriestrategi som
innebär att organismen är mycket välanpassad och
effektiv. K-strategier satsar ofta mycket energi
på varje avkomma. Motsatsen är r-strateger som
växer fort och satsar mycket energi på en stor
mängd avkomma. Ett bra exempel på dessa två
extremer är tall (K-strateg) och ett
snabbväxande gräs (r-strateg).
Karnivor – köttätande organism
Katadrom – refererar till fisk som lever största
del i sötvatten men vandrar ut till havet för
att leka (t.ex. Ål), = motsatts till anadrom.
Kelp –Typ av brunalger som växer i den eufotiska
zonen på högre latituder. Vissa arter kan bli
hela 30 m långa och växer ortoligt fort.
Kemoautotrof – Organismer (vanligtvis bakterier)
som använder energin i ex. metan och
vätesulfider för att reducera koldioxid till
organiska föreningar.
Klorofyll – Ett grönt pigment som exiteras av
solljus. Exiterade elektroner används av växter
för att producera den energi
Kompensationsdjup – Det djup fotosyntes och
respiration tar ut varandra. Dvs. den mängd
koldioxid som tas upp via fotosytntesen är lika
stor som den mängd kol som används i
respirationen över en 24 timmars period.
Kompensationsdjupet är den nedre gränsen för den
fotiska zonen.
Knoppning (budding) – En fortplantningsmekanism
där en ny individ knoppas av från föräldern. Ex.
vissa cnidaria (Hydra sp.).
Kontinentalhyllan – Ett grundområde utanför en
kontinent som sträcker sig från där botten är
permanent under ytan vid satranden ut till där
kontinentalbranten börjar (vanligtvis runt 200
meters djup).
Kontinentalbranten – relativt brant sluttning
från kontinentalhylla till oceanbotten.
Korall – En planktonisk, bentisk eller
parasitisk organism ur fylumet Cnidaria. Bildar
ett kalkaktigt exoskelett.
Kosmopolit – Arter med extremt bred geografisk
distribution (ex. arter som förekommer i stora
delar av atlanten, stilla havet och indiska
oceanen)
Krill – Vardagligt namn på kräftdjur ur gruppen
Euphausiacea. Kallas även euphasider
[eufasider]. Krillen är otroligt betydelsefull
för många marina däggdjur och fskar/bläckfiskar
alla våra hav. De utgör en snabb, näringsrik
länk från plankton till större organimser och
anses därför vara en viktig nyckelart i
ekosystem där de förekommer rikligt.
Kritiskt djup – Djupet där den totala
fotosyntesen i vattenkolumnen precis balanseras
av den totala respirationen hos fytoplankton.
Kvävefixering – Omvandling av kvävgas till olika
former av organiskt kväve. Ex vissa
cyanobakterier (Nodularia spumigena mfl.)
Upp
[L]
Langmuir cirkulation – Typ av mindre vinddriven
vattencirkulation i havet. Cirkulationen är
vertikal i vattekolumnen och inte horisontell.
Bildar ömsom upwelling och ömsom downwelling när
cellerna möter varandra. Ses som långa lugna
stråk fulla med flytande material (algrester,
plast etc.).
Larvacea – En grupp i fylumet Urochordata som
valigen bygger hus av mucus och filterar
plankton.
Lateral – En organisms sida .Ex en fisks vänster
eller högersida.
Lecitotrofisk larv – En larv som inte äter
planktonisk mat utan livnär sig på upplagsnäring
(ex. gulesäck)
Liebigs Lag – av alla de näringsämnen som krävs
för biologisk produktion, utgör det ämne som
förekommer i minst mängd i förhållande till
organismens behov det begränsande ämnet. Endast
ett ämne kan vara begränsande enligt denna lag.
(Flera ämnen kan dock begränsa produktionen i
havet vid en given tidpunkt eftersom olika
organismer kan begränsas av olika ämen).
Littoral – Området vid kusten mellan hög och
lågvatten.
Upp
[M]
Makrofauna –Djur mellan 2 och 20 cm.
Makrofyter – Stora synliga växter (ex blåstång
och sjögräs):
Makroplankton – Planktoniskt levande organismer
i storleksordningen 2-20 cm.
Marikultur – Artificiell odling av marina
organismer
Marin snö – Aggregat av detritus (dött organiskt
material) som sakta faller ner till havsbotten.
Fenomenet liknas med och ser ut som snöfall.
Vanliga ingredienser är övergivna hus och
födovävar av larvaceér och pteropoder samt
fekal-pellets av olika organsimer.
Medusa – frisimmande del i livscykeln av
nässeldjur (Cnidaria) ex. öronmanet.
Megalopa – Larvstadium av krabba som följer
zoeastadier.
Megaplankton – Zooplankton mellan 20 och 200 cm.
Alt. över 20 cm.
Meiofauna – Lars Salomons favoriter: Djur mellan
0,04 och 1 mm som lever i sedimenten.
Meroplankton – Plankton som bara spenderar en
viss tid av sitt liv i den fira vattenmassan. Ex
egg och larver av större organismer.
Mesopelagialen – Från botten av epipelagialen
ner till 1000 meter.
Mikrobiella loopen - Konceptuell modell som
refererar till den regenerering av näring som
bakterier, heterotrofa flagellater och andra
protister står för i födokedjan.
Mikrofauna – Bentiska djur, mindre än 0,1mm.
Huvudsakligen protozoer.
Mikrofyter – mikroskopiska växter
Mineralisering – Nedbrytning av organiska till
oorganiska föreningar. (Ex. näringsämnen)
Mixotrofi – Enn blandning av olika fundamentala
sätt att tillgodogöra sig föda på. Vanligtvis
handlar det om en kombination mellan fotosyntes
och upptag av organisk föda. (ett bra exempel är
vissa organismer i gruppen dinoflagellater)
Mjuk korall - Koraller som är ”köttiga” i
konsistensen. Till skillnad från hårda koraller
bildar de inte kalciumkarbonat-skelett. Dessa
vaggar med strömmarna och är mycket vackra att
titta på. Rör dem inte eftersom många är giftiga
(och ömtåliga)!.
Mollusker – Blötdjur. Ex. musslor, snäckor och
bläckfiskar
Mucus – Slem som vanligtvis är uppbyggt av
proteiner och polysaccharider.
Mysiider – En ordning av små räkliknande
kräftdjur som har mycket stor betydelse i vissa
ekosystem.
Mysticeta – Bardvalar
Upp
[N]
Nanoplankton – Planktoniska organismer i
storleken 2-20µm.
Nauplius – Larvstadier av crustaceae
Nekton – Pelagiska frisimmande organismer som
har förmåga att simma mot strömmen (ex. fisk)
Nematocyster – Giftiga stingande celler på
cnidarias tentakler.
Nemertea – ett fylum av osegmenterade marina
maskar.
Neritisk – Vatten nära kusten, grundare än 200
m, beläget över kontinentalsocklarna.
Neuston – Organismer som lever i de översta få
milimeterna av ytvattnet.
Nyckelart – En art som genom sin
närvaro/aktivitet påverkar stora delar av
samhället.
Förluster av nyckelarter får ofta stora
konsekvenser för hela ekosystemet.
Nytt kväve – Kväve som tillförs ekosystemet
utifrån (allochtont kväve), vanligtvis nitrat,
ex. Uppwelling-områden.
Nitrifikation – Oxidation av ammonium via nitrit
till nitrat.
Nutriklin – Ett djup där
näringskoncentrationerna ökar markant.
Sammanfaller ofta med pyknokliner.
Upp
[O]
Oceanisk – Refererar till havsområden utanför
kontinentalsocklarna (över 200m djupt)
Oligotrof – Näringsfattig miljö med låg
biologisk produktion.
Omnivor – Organismer som äter både växter och
djur (”allätare”).
Opportunist – Mycket anpassningsbara organismer
som ”tar tillfället i akt” när nya möjligheter
(förändringar) i omgivningen uppstår. Ofta
r-selekterade.
Osmos – Vattenrörelse över ett semipermeabelt
(halvgenomsläppligt) membran (ex. cellmembran),
från en lösning med hög jonstyrka (ex. hög
salthalt) till låg. Det är en fysisk process där
en lösning flyttas over ett membrane utan att
det går åt energi. För att uppehålla en hög
salthalt i en cell i en låg-salin omgivning
måste vatten kontiuerligt pumpas ut ur cellen
(för att motverka osmosen)
Osteichthyes – Klassificering av fiskar som har
skelett av ben. (benfiskar)
Ostracoder – En grupp av kräftdjur som har
musselliknande exoskelett.
Upp
[P]
PAR –
Photosynthetically active radiance: Vågländer
mellan ca 400 och 700nm som används av växter i
fotosyntesen.
Pektoral – Refererar till en organisms
bröstparti, Ex bröstfena = pektoralfena.
Pelagisk – Refererar till den öppna vattenmassan
och de organsimer som lever däri.
Pelagialen - Den fria, öppna vattenmassan
Proximal – Syftar till där en extremitet fäster
vid kroppen. Ex överarmen på en havsutter är
proximalt belägen mot dessa ”tass”.
PSP – Paralytic Shellfish Poisoning: Förlamade
sjukdom som inträffar efter konsumption av
musslor som filtrerat vatten med höga
koncentrationer av vissa giftiga dinoflagellater
(ex. Alexandrium sp.).
PCB –
PolyChlorinated Bifenyl. Giftig substans
(miljögift) som användes(används?) som kylmedel
för elektronisk utrustning samt mjukgörare i
plaster och färg.
Picoplankton – Plankton mellan 0.2 och 2 µm
storlek.
Pinnipeder – klassificering av marina däggdjur
som inkluderar sälar, sjölejon och valrossar.
Plankton – Organismer som lever fritt i
vattenkolumnen och som inte har förmågan att
simma mot strömmarna. Vanligen inkluderas
maneter i plankton även då de har en viss
simförmåga. Den anses dock inte tillräckligt
stark för att simma mot strömmarna.
Pleuston – Organismer som flyter på havsytan med
kropen delvis över vattenytan (ex. vissa maneter
(e.g. örlogsmanet).
POC – Particular Organic Carbon: Partikelbundet
organiskt kol.
Pogonophora – Fulum av bentiska maskar som
saknar mun och mage.
Poikilotermisk – Kallblodiga organismer som inte
kan reglera sin kroppstemperatur.
Polychaeta – Havsborstmaskar, klassificering av
maskar under fylumet Anelidae.
Polyfyletisk – Klassificeringsterm som används
då organsimer inom en grupp inte är varandras
närmaste släktingar.
Polyp – Individ av kolonibildande nässeldjur
(cnidaria). Ex. hydriod eller korall
Population – Alla individer av en art inom ett
givet område.
Predation – När ett djur (eler djurlik organism)
äter en annan.
Primärkonsument – Orgsnism som äter växter.
Primärproducent – Växter.
Prochlorofyter – Picoplanktoniska organismer,
nära besläktade med cyanobakterier, och som
saknar cellkärna.
Protister – Ett samlingnamn för encelliga
organismer med cellkärna. (ex. protozoer,
kiselalger). Det är en polyfyletisk indelning av
organismer och har betraktats som taxonomins
papperskorg dit organismer förpassats som inte
riktigt passar in någon annan stans.
Protozoer – Encelliga djur.
Pteropod –Planktoniskt blötdjur (mollusk) som
har två ”vingar” med vilka organismen simmar.
Pyknoklin – Det djup där vattnets densitet ökar
som mest. Uppkommer t.ex. när två vattenmassor
med olika temperatur eller salthalt ligger
ovanpå varandra. I gränszonen mellan
vattenmassorna finner man pyknoklinen (salthalt
och temperatur påverkar vettnets densitet)
Sammanfaller således ofta med halokliner och
termokliner.
Upp
[R]
R-selektion – En strategi hos vissa organismer
som karaktäriseras av snabb tillväxt, mycket
avkomma och förmåga att snabbt kolonisera nya
områden. Lägger till motsats mot K-selekterade
organismer inte så mycket energi på varje
avkomma. Ofta opportunister.
Radolarier – Planktoniska protozoer med
kiselskelett. Bildar ofta en speciell typ av
kiselrikt havssediment i områden där de
förekommer rikligt.
Rekrytering – Term för tillskott av juveniler
till en population.
Refraktärt material – Material som biologiska
processer har svårt att bryta ned.
Respiration – Process där organiskt material
bryts ner av organismer i syfte att utvinna
energi. Koldioxid (CO2) är en av
slutprodukterna.
Upp
[S]
Salinitet – Den totala lösta mängd salt i
vattnet. Mäts ibland som g salt kg-1 havsvatten.
Promille är en vanlig betekning. Salthalt är
egentligen dimensionslöst varför den ofta
betecknas med enheten PSU, eller ”Practical
Salinity Units”.
Salper – Gelatinösa zooplankton ur fylum
Urochordata.
Saxitoxin – ett mycket potent gift som
produceras av vissa dinoflagellater (ex.
Alexandrium sp.). Gifterna kan orsaka PSP
(paralytic shellfish poisoning) vid
musselkonsumption då musslorna innehåller höga
halter av dessa dinoflagellater.
Sjögräs – fanerogamer (blomväxter) i havet som
växer på mjukbotten. Ex. Ålgräs (Zostera
marina).
Sekundärkonsument – Ex. en karnivor som äter en
växtätare.
Sessil – fastsittande organsim.
Siphonophor – pelagiska kolonibildande
cnidarier.
Sipuncula – Fylum av osegmenterade marina
maskar.
Sirendjur (sirenia) – En grupp akvatiska
växtätande däggdjur som inkluderar maneter och
dungonger. Kallas ibland sjökor.
Spökfiske – Fångst av fisk ked redskap som gått
förlorade och driver omkring utan att vittjas.
Spökgarn - Gamla förbrukade nät som flyter
omkring i havet. Utgör stor fara för alla former
av större marnt liv, speciellt marina däggdjur.
Stenobatic – Refererar till organismer som bara
tål en begränsad variation i tryck (e.g. djup).
Stenohalin – Organsimer som bara klarar en
begränsad variation i salthalt.
Stenotermisk - Organsimer som bara klarar en
begränsad temperaturvariation.
Sublittoral zon – Det bentiska området från
lägsta vattennivå (lägsta tidvatten) till
kontinentalbrantens början.
Substrat – Antingen ett material som
organismerna lever på eller i (eg
bottensubstrat), eller en kemisk ingrediens som
utgör basen för en kemisk reaktion.
Supralittoral zon – området över högsta
vattennivå (tidvattennivå) som endast blir
dränkt av vågor.
Suspensionsätare – Organismer som får sin föda
genom att filtrera ut partiklar ur vattenmassan.
Symbios – Organismer som lever tilsammans där
alla inblandade drar nytta av varandras närvaro.
Upp
[T]
Tanaider – små bentiska kräftdjur.
Teleoster – Benfiskar.
Termoklin – Det djup då temperaturförändringen
är som störst. Orsakas t.ex. av att solen endast
värmer ytvattnet så långt ner som vinden blandar
om vattnet. Vattnet under denna omblanding är
mycket kallare och mellan dessa vattenmassor
uppstår en termoklin.
Tintinnider – Planktoniska ciliater.
Top-predator – En predator (rovdjur) högst upp i
näringskedjan.
Trochophore – Ett frisimmande lavstadie av
havsborstmaskar och vissa mollusker.
Trofisk nivå – position i näringskedjan: Ex.
primärproducent, herbivor, karnivor,
toppredator.
Tunikater – fastsittande organismer med
ryggsträng, tillhör fylum Chordata. (Ex
sjöpungar)
Turbiditet - Grumlighet i vattnet
Upp
[U]
Ultraviolett – Ljus med våglängder under 380 nm.
Upwelling – Vertikala vattenströmmar som för med
sig näringsrikt vatten från djuphaven till ytan.
Dessa områden är ofta mycket högproduktiva. Ett
bra exempel är kusten utanför Peru.
Upp
[V]
Veliger – Ett larvstadie av Mollusker.
Ventral – En organisms undersida (buksida).
Vertebrater - Djur som har ryggrad =
ryggradsdjur.
Vestimentifera – En klassificering av marina
segmenterade maskar som lever nära
varmvattenkällor i djuphaven. Ex den mycket
stora Riftian som uteslutande lever av
symbiotiska bakterier.
Upp
[Z]
Zoea
–
Ett larvstadie av krabbor.
Zoobentos – bottenlevande djur.
Zooplankton – Djurplankton.
Zooxanthellae – Fotosyntetiska organismer
(dinoflagellater) som lever i symbios med ex
koraller.
Upp
[Å]
Åldersstruktur – Det relativa antalet individer
i olika åldersklasser i en population.
Upp
Källa: Lalli and Parsons. 1997. Second ed.
|
