Marinebiology.se

Startsida       -       Torsken       -       Om oss       -       Kontakta oss

Marinebiology.se

Sök (via google):

Välkommen

Diskussionsforum

Marina organismer

Blandade bilder

Lexikon

Marinbio-wiki

Systematik

Kalender

Platsbank

Utbildning

Länkar

Marinbiomedia

Underhållning

Biodiesel från alger

Kontakta oss

Om oss

Marinebiology.se

Sponsorer

Sportfiskedepån

Fiskekällan

Våra sponsorer möjliggör utveckling och drift av marinebiology.se

Är du också intresserad av att hjälpa till?

Kontakta oss för mer info

 

 

”ALGEN: ÅTERKOMSTEN” – biodiesel från alger?

Av: Tony Fagerberg

”Från början fanns det alger, men ingen olja. Sen, från algerna kom oljan. Nu finns fortfarande algerna här, men oljan tar snabbt slut. Så, vore det inte vettigt att försöka se om vi kan återigen få olja från algerna?”

-Oilgae 2007-12-13
 


Varför biobränsle?

Soppan, det svarta guldet, eller oljan om ni vill, kommer oundvikligen att ta slut förr eller senare och det är verkligen hög tid att börja fundera på alternativa bränslekällor. Det har debatterats en hel del om vilken alternativ och förnybar bränslekälla som är bäst. Här är några av mina åsikter:

Etanol från majs har fått mycket kritik på grund av att det går åt mycket energi för att tillverka den, dvs netto energin som man får ut är relativt liten. Dessutom så är majs en utmärkt födoresurs och varken grödan eller marken den växer på bör användas till något annat ändamål. För att det ska bli möjligt att tanka etanol måste man bygga om pumparna på alla bensin-stationer till enorma kostnader. Vidare så måste i många fall motorerna i fordonen byggas om.

Samma resonemang gäller bränsleceller som drivs av vätgas. Vätgas är en explosiv förening när den blandas med syre, och bör därför undvikas överhuvudtaget ur säkerhetsynpunkt. Det går återigen åt väldigt mycket pengar för att bygga om både motorer och bensinstationer. Man bör dock inte sticka under stolen med att denna typ av drivmedel är otroligt miljövänligt förutsatt att produktionen av vätgas sker på ett energieffektivt sätt.

Men varför ska vi göra det så svårt för oss? Varför inte helt enkelt använda den otroligt effektiva, driftsäkra och redan tillverkade dieselmotorn istället och slippa alla jobbiga kostnader med att byta motorer i våra fordon och pumpar på bensinstationer? Men...men...dieselmotorer är ju de skitigaste av alla!! Ja, när de drivs på konventionell diesel kanske, men inte när de går på förnybar biodiesel.



Varför Biodiesel?


Biodiesel kan användas direkt i bensinstationernas pumpar och i alla befintliga dieselmotorer. Ett sådant bränsle brinner 75% renare än konventionell diesel och innehåller ingen svavel, vilket innebär att alla svavelprodukter i avgaserna försvinner. Dessutom har biodiesel en hög energidensitet, goda smörjande egenskaper och är miljömässigt ofarlig jämfört med petroliumbaserad diesel.

Det absolut bästa är dock att biodieseln är en bionedbrytbar, förnybar energikälla, något verkligen är aktuellt i dag i och med klimatförändringarna. Biodiesel är sk. ”koldioxid neutral” vilket innebär att koldioxiden som släpps ut vid förbränning är ungefär lika stor som mängden koldioxid som fixerads när i oljan produceras. (c.f Liu 2007). En annan intressant aspekt är att man faktiskt rätt enkelt kan tillverka sin egen biodiesel hemma i garaget!

Biodieselproduktionen ökar snabbt inom EU och är enligt jordbruksverket fem gånger så stor som etanolproduktionen. Tyskland är den stora aktören och stod 2005 för halva den totala produktionen i världen, men även i Sverige verkar intresset för denna typ av bränsle öka.

Biodiesel produceras huvudsakligen från växtolja, men resterna från resurangernas och gatukökens fritöser kan också användas. Av växtoljorna är palmolja, soja och raps de huvudsakliga källorna till biodiesel, och man uppskattar att 2-3 procent av hela den globala produktionen av vegetabiliska oljor går till biodieselproduktion (Jordbrukserket 2007-12-12). Det finns dock ett vilktigt problem: bra odlingsmark tas i anspråk för produktion av dessa oljeproducerande grödor. Så, kan man producera biodiesel och samtidigt odla alla våra vilktiga mat-grödor? Mikroalger kan vara lösningen.



Biodiesel från alger.

Om man tänker historiskt så är det inte så stor skillnad mellan att använda algolja och petroliumprodukter som bränsle. Petrolium sägs ha sitt ursprung i kerogen som ombildas till olja under högt tryck och temperatur (i berggrunden). Kerogen producerades/produceras i sin tur från bl.a. sedimenterade alger genom vissa biokemiska och/eller kemiska reaktioner. ( c.f. Oilgae 2007-12-13).

Små encelliga alger, sk. mikroalger (växtplankton), som lever fritt svävande i våra sjöar och hav, utgör basen för det mesta av livet i den akvatiska miljön. Dessa alger fungerar precis som landväxter. d.v.s., de tar upp koldioxid från atmosfären och producerar syre via fotosyntesen. Likt vissa landväxter producerar många alger lipider, eller fetter (olja). Detta dels eftersom de vill hålla sig flytande i vattenmassan (fett är lättare än vatten), och dels eftersom de använder fett som upplagsnäring. Algfetter (algoljan), kan omvandlas till biodiesel på precis samma sätt som t.ex. rapsolja.

En mycket intressant nyhet på algdieselfronten är att Shell nu planerar att satsa på produktion av biodiesel från mikroalger. Ett fantastiskt initiativ från ett petroliumföretag! Jag är övertygad om att vi kommer få höra mycket mer om detta ämne i media i framtiden.



Fördelar med alger som oljekälla jämfört med landväxter

• Alger kan med fördel produceras på områden som annars anses obrukbara för växtodling. Öknar har föreslagits som alternativ eftersom det finns gott om sol för algernas fotosyntes. Används öknar så konkurrerar man heller inte om bra odlingsmark för mat-grödor, som t.ex. raps gör. Det som behövs är dock näring och vatten. Näring producerar vi i överflöd, både via jordbruk och reningsverk och vatten finns det olika lösningar på enligt Briggs (2004), vilka dessa är anges dock inte. En lösning som jag kan tänka mig kan fungera är att förlägga en odlig där havet möter öknen, som längs vissa delar av afrikas kust... En annan är helt enkelt att odla algerna i havet i tropikerna.

• Vissa alger växer väldigt fort jämfört med landväxter och kan under rätta förhållanden fördubbla sitt antal ett till ett par gånger per dygn.

• Vissa alger innehåller dessutom väldigt mycket växtolja (up till 50%; Briggs 2004) vilket gör att de kan potentiellt producera mycket mer olja per yta och år än konventionella grödor:

Liter olja per hektar och år (omräknat från Peswiki 2007-12-12)
Majs ……….…. 23
Soyabönor …… .73
Tistel……….…. 126
Solros ……….... 155
Raps……….….. 192
Palmolja ……… 963
Mikroalger ….....2 805 (Baserat på faktisk biomassa)
Mikroalger .........3 580-22 740 (Teoretisk yield i laboratoriemiljö)

Biggs (2004) räknade ut att det behövs 534 miljarder liter biodiesel för ett ersätta all petroliumdiesel som konsumeras av den amerikanska transportsektorn (varje år?). Han räknade också ut att det skulle behövas 38 840 kvadratkilometer landmassa för att producera en sådan mängd bränsle från alger. Dessa värden är dock baserade på de högsta teoretiska värdena i tabellen ovan och bör alltså ses som högst optimistiska. När man räknar på de lägsta teoretiska värdena krävs istället 115 335 km2. Detta område är ungefär lika stort som Kuba. Skulle man göra samma sak med vilken annan land-baserad gröda som helst så är det helt andra ytor det handlar om. De senare ytorna skulle dessutom utgöras av bra matjord istället för ”obrukbara” öknar...


Hur produceras biodiesel

Möjligheten att använda vegetabiliska oljor som bränsle har varit känd sedan dieselmotorns begynnelse. Dessa oljor har dock en alltför hög viskositet (de är för trögflytande) för att användas direkt i dieselmotorer. Men det finns några sätt att reducera viskositeten av de vegetabiliska oljorna. Det vanligaste sättet är att man transesterifierar triacylglyceriderna (TAG) i oljan med en alkohol och en basisk katalysator (vanligen lut= NaOH). (Demirbas 2008). Resultatet blir biodiesel med glycerin som biprodukt.

Reaktionen beskrivs så här (R är en kolkedja):



Vad som händer är att en esters alkoxygrupp byts ut mot en annan alkohol. På så vis produceras metylester som är den önskvärda produkten.

Transesterifikation är inte någon ny process. E. Duy and J. Patrick utförde reaktionen så tidigt som 1853 och biodiesel användes redan innan andra världskriget i Sydafrika för att driva stora dieselfordon (Oilgae 2007-12-13).

I Sverige forskar man relativt lite på denna typ av energikälla. Det finns dock en liten försöksanläggning vid Lunds Universtet/Campus Helsingborgs marinbiologi, med syfte att maximera fettproduktionen hos marina mikroalger. Detta forskningsprojekt ska även undersöka möjligheten att odla alger i det kalla skandinaviska klimatet. Förutom biodieselproduktion är vi mycket intresserade av andra värdefulla produkter från alger. Om ni vill veta mer ang detta, kontakta Tony Fagerberg.



Källor:

Briggs (2004) Http://www.unh.edu/p2/biodiesel/article_alge.html
Demirbas (2008) Energy Conversion and Management 49 125–130
Jordbruksverket 2007-12-12. Http://www2.sjv.se/nyhetsarkiv/nyheter/ 5.1737b9f10d11b6eae480003136.html).
Liu och Zhao 2008. J Chem Technol Biotechnol 82:775–780
Oilgae 2007-12-12. Http://www.oilgae.com/algae/oil/biod/prod/prod.html
Oilgae 2007-12-13 Http://www.oilgae.com/
Peswiki 2007-12-12.
Http://peswiki.com/index.php/Directory:Biodiesel_from_Algae_Oil

 

Marinebiology.se
 

Tipsa en vän

Marinebiology.se

 Lexikon       -       Wiki       

Marinebiology.se

Copyright © 2006-2009 marinebiology.se - Webbproduktion & content management Salmonic media - admin

 Firefox